I en söt minibuss, tillhörande International Programmes Office, åkte vi runt Accra, för att lära känna delar av staden. Med oss hade vi tre tjejer, som jobbar för universitetet, under ett år, så kallat national service. Ett års arbete som alla måste göra efter att man avklarat sin Bachelor. Så dessa tjejer, förmodligen runt vår ålder, tar hand om de int'l studenterna.
Rundturen ordnades för alla oss som inte åker på något speciellt exchange program, utan på individuella utbyten eller som jag, free mover.
Makola Market - The Heart of Accra. Lördagar och onsdagar är market days, då fylls gator och torg med försäljare. De som inte har en butik står med varorna i bunkar på huvudet, och här säljs allt mellan himmel och jord. Ser dem en Europé flockas dem omkring en. Sorgligt är det att se, barn, inte äldre än 12 år, stå o sälja vatten, apelsiner eller andra varor längs trottarerna. Här i bild, står en ung flicka och säljer, vad som ser ut att vara vitlök. Solen gassar hela dagen, hur dem står ut vet jag inte. Men när det handlar om att få mat för dagen - eller inte - finns det ingen annat val.
Här besöker vi Kwame Nkrumah Memorial Park. Om ni inte känner till honom, så känner ni inte mig tillräckligt bra. (skämt åsido) Kwame Nkrumah är den första presidenten i Afrika som ledde Ghanas frigörelse från Britternas kolonialvälde, 1957. En stor man alltså. Att beskriva honom som en nationalhjälte är nästan snudd på underdrift.
Inne i det gråspräckliga templet ligger Kwame Nkrumah begravd. Han dog i exil i Rumänien 1972. Vissa ( t.ex. min farfar, om möjligt Nkrumahs största idol) hävdar att han blev förgiftad av CIA. Detta för att förhindra kommunismens spridning.
Art Centre - Turistfälla
Nja, inte riktigt, men för turister, självklart. Fina hantverk, träskulpturer, västafrikanska trummor, vackra tyger och myket mer som en västerlänning finner exotiskt. Hade jag tillåtit mig själv hade jag kommit hem med kassar fulla.
Turen avslutades med lunch som vi köpte på ett av dem...ja tusentals food joints som ligger här och var och överallt. För 3 cedis (ca 12SEK) fick jag jollof rice (ris kokt i tomatsås och grönsker) och waakye (ris med bönor). Gott och mättande!
5 kommentarer:
häärligt sophia! låter kul! de tjejerna är ju lite som dina student buddies alltså! Ghanianska Astrid's med andra ord ;)
Jollof rice har jag mina erfarenheter av från London hehe.. hoppas du klarade dig bättre ;)
puss/A
laser allt sa klart! men stressigt att kommentera nar jag bara har en timme internet. men jag ska battra mig, promise ;) kul med bilder! puss/taz
Jätteroligt att få "vistas " med dig här på bloggen. Läser med stor lust. Kram R-M
I think I spotted the Swedish people!
Haha, the swedish people! blond blue eyed. Ghanaianska Astrids! Oh yeah. DU är fortf en klass för sig! :)
Skicka en kommentar