Tog taget in till London efter skolan igar, traffade till slut Ulla efter att vi statt vid olika utgangar i tunnelbanan (det finns 4 stycken) och inte hittat varandra. Vi akte hem till henne, lamnade av min vaska och tog bussen till Greenwitch. Marknaden holl pa att stanga nar vi kom fram men bade jag och Ulla hittade fynd! Bl.a en julklapp till Marilyn!
Vi stod och vantade i kylan pa att bussen skulle komma och ta oss tillbaka till New Cross dar Ulla och hennes man Dustin bor i en sot liten tvaa! Lagenheten ligger precis vid en huvudgatan och fran fonstrena ser man langt ut over London. Ulla forberedde maten, kycklikng marienerad i cajoon-krydda och polenta'kaka' med ost och lok i! Otroligt gott:) Det var langsedan jag at sa god hemlagad mat! Efter maten at vi choklad som jag kopt med mig. Himmelskt god! Sedan satt vi och pratade i flera timmar. Och en sak vi kom fram till som jag inte reflekterat over ar hur lyckligt lottade vi bada ar som vaxt upp pa Norra Faladen, i ett integrerat omrade med folk fran hela varlden. Nar man gar i vissa omraden i London ser man segregation overallt, vid busshallsplatsen, i skolan, ja overallt. Inte tror man att en multinationell miljonstad som London ska va sa segregerad jamfort med Lund. Pa Faladen har man vaxt upp med folk fran alla varldsdelar med anda har inga granser funnits for vem man umgatts med.
Jag ar lyckligt lottad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar