Hoppa och landa mjukt

Tack för att ni följt mig på min underbara resa i Ghana. Jag har haft en fantastiskt bra tid och lärt mig mycket på vägen. Jag kan inte beskriva allt i ord men det är något jag känner på mig. Att fånga ögonblick. Att istället för att säga "detta vill jag göra igen" tänka på att njuta när jag väl är i stunden. Att uppskatta det jag har och inte låta småsaker komma åt mig, småsaker som kan tyckas vara allt annat än smått men som faktiskt inte bestämmer hur lycklig jag får vara. Att låta ödet spela en större roll när jag inte kan påverka. Att låta tiden ticka iväg utan att stressas av det faktum att jag inte springer brevid sekundvisaren och bockar av listor och hinner med bussar. Att stanna upp säga godmorgon, le och gå vidare. Att sitta fastklämd i en trotro, dela svett med grannen, få värmeslag, komma hem, smutsig, svettig och trött för att upptäcka att elen är av och vattnet är slut, men att trots detta gå ut sätta sig i solen, känna vinden och tänka att livet är ganska bra...ändå. No stress. Livet är ganska bra ändå och om det inte är det så blir det ganska bra till slut...ändå.

Tack för denna gång Ghana.

Sophia