29 oktober 2009

jag gillar de

idag har varit en händelserik dag. först hade vi element-läckage. delar av sängen är vattenskadad. rörmockare Marek fixade biffen sedan gav jag mig iväg för att promenera med astrid. nere vid grinden är 4 pojkar påväg att klättra in på innergården genom en smal lucka högst uppe vid griden. min spontana reaktion varr att stirra och tänka "dumma jävlar", jag bad dem flytta på sig så att jag kunde komma in och påpekade på samma gång att dem varken borde eller får vara här, dem påstod att det var deras skolgård vilket jag vet för jag kände igen en av dem. jag påpekade än en gång att dem inte får vara här då grinden är låst för en anledning. jag gick o slängde soporna och när jag kom tillbaka hade jag skrämt iväg dem stackarna. jag ångrade mig djupt och fick dåligt samvete, vad ville dem egentligen...leka? ja precis(!!!) bara leka på sin skolgård, hur farligt hade det varit? men så tänkte jag att "nej, de va nog bäst så jag pallar inte med deras tjo o tjim på skolgården när jag ska plugga" men så fick jag skuldkänslor igen för jag tänkte hur jävla farligt hade de varit egentliiigen? egentliiigen? Jag blev ju faktiskt imponerad av att dem kunde klättra så högt och dessutom är det ju bättre att dem LEKER på LEKPLATSEN än att dem blir kriminella småpojkar som bara drar runt. vad har jag bidragit med? en sämre värld? jag har skuldkänslor. varför reagerade jag så? SÅ vill jag inte reagera. jag vill inte vara sån, tjurig kärring. är det jag? NEJ, jag vill inte. jag ska tänka ett steg längre nästa gång.

Dem var 11 år och ville leka på lekplatsen.



...hur som helst, sen cyklade jag efter promenaden, som för övrigt var jättehärlig, till en grönsaksaffär på möllan och köpte två lime. lime'arna'(?) skulle kosta 1 kr/st, han lurade mig och jag fick betala 4 för båda. jag vågade inte säga till, för det hade känts lite löjligt. Sedan cyklade jag vidare till en annan affär för o köpa mynta, jag hittade en bunt för 25 kr. jag tyckte då, av någon anledning, att de va lite dyrt, så jag köpte det aldrig. men det roliga va att dem inte kostade 25/bunt utan per PUNT.

det är roligt hur vårt språk förändras. jag gillar de.

1 kommentar:

tessie sa...

oj har ju glömt kommentera här. jag har införlivat punt i mitt vardagspråk nu. det funkar jättebra, right up there med svinhungrig och eftersträvbart.