den 5:e februari 2009...

...då skrev jag ett inlägg som jag fortfarande tänker på idag. Jag skriver detta nu, för att jag kan känna det som jag så gärna ville då.

Typ som att fånga ett ögonblick

"idag har jag matat apor och badat i vattenfall"

Tidigt på morgonen, innan solen gått upp satte vi oss i en minibuss som tog oss till Volta region, mer specifikt Tafe-Atome Monkey Sanctuary och Wli Waterfall.

Aporna i Tafi-Atome som beskrivs som gudar av lokalbefolkningen, tas väl omhand om och matas dagligen, om inte av oss turister så av befolkningen själva. Vi hade med oss bananer ut i skogen, när vi gick på vår hike för att hitta aporna. Denna tidiga morgon var dem svårfunna, men när dem väl tittade fram blev jag otroligt fascinerad. Sträckte man fram en banan skalade dem den och ryckte snabbt frukten ur handen för att hoppa högre upp i träden och njuta av födan.

Efter en timmes eller mer, skumpande körning från the Monkey Sanctuary nådde vi platsen där vi skulle starta vår vandring för att kunna ta oss till Wli waterfalls. Vår guide, minns jag inte vad han hette eller vad han sa, för jag var hela tiden ett steg bakom, med kameran i högsta hugg och ögon som spejade efter unika djurarter och eller vyer.

Aporna var det mest exotiska jag såg den dagen, men vilken natur, men blev ju amazed vart man än vände blicken. Cirka 45 minuters vandring in i regnskogen och sedan var vi framme, vid detta fantastiska vattenfall. Vi tog ett dopp, och det var nog nått av de coolaste jag gjort i badväg, haha. Vilken känsla det var att stå under ett vattenfall som forsar ned med sådan kraft. Jag hade dock fullt upp med att hålla linserna på plats och fick blunda största delen av tiden. Men känslan var där!

en vecka av frustration

Usch! Denna vecka, frustration, frustration, frustration! El, internet, vatten, basic necessities of life...typ. Vilka stressmoment. Och on top of that, värme som gör en matt som bara den. Man orkar knappt sitta vaken på lektionerna för att värmen får en att vilja lägga sig ner, slänga ner ögonlocken, slappna av i hela kroppen och återfå energi. Men värmen, jodå jag gillar den, den ÄR underbar och skön och härlig. Att , i mån av tid, kunna åka till stranden och njuta, ta ett dopp, en drink, och en blunder. Jodå, det är bra här, men när droppen faller som för bägaren att rinna över då hjälper inte värme, sol eller annat fint.

Tog en promenad i eftermiddags, efter att jag kommit hem från Uni, jag gick ner för gatan här i Bewaleshie och inhandlade en glödlampa till min fina lampa, samt ett par flipflops, bra att ha när man springer upp o ner i huset och i trädgården. Nu håller solen på att gå ner, ännu en kväll här i Accra. Jag sitter på terassen, det fläktar, internet funkar, elen likså. Och vattnet, inte att förglömma, pumpas numera upp och ut i handfatet. Total lycka, de må jag säga.

Imorgon blir en tidig morgon, då bär det av till Volta region redan kl 5. Kommande bilder får tala om hur resan blev, förhoppningsvis fantastisk!

Jodå men jag mår bra...

Jodå, men det var helt okej att ligga vid en infinity pool hela dagen med utsikt över Accras bergsområden, äta god mat och dyrka solen.

Sen var det också helt okej, att gå uppför en allé av palmer, heeelt okej, kändes inte alls exotiskt!

Och att se stjärnfrukter växa live på träd i botaniska trädgårdar tillhör också vardagen...

Samt att besöka vackra vattenfall i regnskogen, ganska mediokert.

Förlåt för ironin - det var underbart. Hillburi Hotel, Botanical Gardens of Aburi och Asenema Waterfalls gjorde min helg! Och Ellen såklart!

1 month of goodness!

Dagarna springer forbi, idag har jag varit har en manad. Kan ni fatta? Det kan inte jag!

I helgen var jag och min svenskvan Ellen i Aburi, underbara vyer och underbar natur. En stillsam helg, bilder kommer sen! Igar besokte vi en salsaklubb, fantastiskt! Jag verkligen alskar det, musiken, rytmen, dansen. Det var inte bara pardans utan aven line-ups med dansrutiner, dar vek jag av. J*vlar vilka dansare! :) Det blir salsa nasta onsdag igen!

Det ar kul, man borjar komma in i rutiner...ja lite iaf. Man-tis ledig (ledig=plugga, stada, tvatta, chilla). Tisdag ar officiella pizza-dagar, da ar det 2 for 1 pa Pizza-inn. Onsdag ar det skola hela dagen, som numera kommer avslutas med salsa(!!!) Torsdag ar det skola, och numera ocksa kvallslektion i Ga (det sprak pappa pratar, jag vill jag vill, vill vill, atminstone forsta!). Fredag, sista forelasningen for veckan, sen relaxation. Helgerna ska jag utnyttja till resor! :)

Maste fa in motion pa schemat ocksa. Kanske blir det rutin pa morgonpasset pa gymmet som jag och Ellen ska prova pa imorgon!

Ja jag vet, trakigt med text, bilder kommer, ja loovar! :)

Gift och annat fantastiskt naturen erbjuder

En kväll nu i veckan när jag gick mot badrummet för att borsta tänderna möttes jag av dendär äckliga varelsen. Min första reaktion var freeze...känsla av avsky, och sedan rädsla. Jag påmindes snabbt av att jag befann mig i Afrika, dvs här är spindlar dödligt giftiga. Freeze-mode höll i sig. Jag samlade mina tankar. Sprang till mobilen och ringde pappa, min räddare i nöden. Paniken vällde över när pappa inte svarade. Flyktväg: in på rummet. Hoppas på att inte bli biten av den dödliga (?) spindeln i sömnen. Tänk, att dö, i sömnen, av en giftig spindel. Då skulle jag haft en spindel på min dödsannons, nästan lite coolt. När pappa kom hem tog han lugnt och sansat myggsprayet och dödade den lilla krabaten. Faran var över. Jag sov gott.

Igår regnade det för första gången sedan jag kom. Vi hann precis avsluta föreläsningen (läraren släppte oss tidigare just p.g.a av det kommande regnet) och sen började det droppa. Vi hann ca 100 meter från salen och blev sedan fast under ett tak. Och nej, det gick inte att komma någonvart. Vinden ven och jag fick gåshud, kallt. På riktigt. Några minuter senare svängde en taxi in på gården - vi såg vår räddning. Bokstavligt talat slängde vi oss in i taxin. 2 sekunder i regn - totalblöta. Och vad vi skrattade. Regnet, åskan och blixten upphörde inte förrän... uppskattningsvis två timmar senare. Då tog jag bilen hem. Vattnet forsade på gatorna och avloppen vid sidan av vägen räckte inte till för att leda bort vattnet. Önskar jag hade kameran med mig. Men med all säkerhet kommer regnet snart igen. För att inte tala om när regnperioden kommer. Ska bygga på solbrännan tills dess:)

en solstråle

Min syster har det mest underbara skrattet. Kan inte sluta skratta när jag hör henne. Det bästa är om man sätter klippet på repeat.

Jag var på väg att fota Marilyn när hon tände ett av adventsljusen i julas men upptäckte då att jag spelade in istället. Det resulterade i detta underbara skratt. Så om ni är på dåligt humör en dag och behöver en solstråle då vet ni vart ni ska leta!

Back to Reality

Ignore reading the following... unless you want a glimpse of reality

Labadi Beach. Beautiful yet exploited and touristy. Old white men in the company of young black women. Young black women, forced to sell their bodies. A quick glance at the beach, one finds both the ups and downs of life. Sharing the downs in words - sharing the ups in photographies.

fo' shizzle!

Min föreläsare i Africa and the Global System är helt fantastisk! Engagerad, inspirerande och sjukt provokativ. Jag väntar mig och ser fram emot livliga diskussioner.

Föreläsarens uttalande efter att ha sågat Europa men framförallt USA vid fotknälarna i 1½ timme var rätt slående...

*

the biggest disaster that has ever happened in history is George W. Bush

*

Jag kommer att se fram emot onsdags-morrnarna, for suuure!

*

My lecturer's anti-Western, socialist, communist, Africanist views could not be mistaken on in yesterday's class when he enounced that...

the biggest disaster that has ever happened in history is George W. Bush

*

Looking forward to some interesting, provocative, interactive lectures on wednesdays!

Första skoldan och andra missöden

Idag hade jag min första föreläsning i Public Int'l Law. Satt och mådde illa/hade ont i magen/skakade av näringsbrist i typ två timmar...Föreläsningen i sig var bra, men min koncentration var lika med noll. Får se hur mina anteckningar ser ut när det är dags att gå igenom dem, haha!
Imorgon har jag föreläsning i två av mina fyra kurser; Africa in the Global System samt Regional Geography of Western Africa with special reference to Ghana. Ska bli spännande, med förhoppning om att jag mår bättre då!
På fredag har jag veckans sista föreläsning i kursen Poverty and Rural Development.
Är väldigt nöjd med mina kurser, men är lite orolig för den första. Det var längesen jag läste juridik och memorerade cases i mängder. Jaja, det ska nog gå.

Nu sitter jag här o svettas i rummet, ska in på mitt rum (AC-rummet). Haha, tänka sig att hemma frös jag. This is good!

Just det, jag har glömt o berätta om översvämmningen. Det var lite spännande. Eller inte. Åtminstone intressant. Det är sånt som händer, i Ghana, när man inte har ett elgenerator. Elen går av, kranen skruvas på i tron om att vattnet ska rinna, man glömmer skruva tillbaka, elen går på, pumpen går på, ovanvåningen fylls med vatten, efter att duschmunstycket har stått o sprutat vatten i flera timmar. Det var kul, att komma hem, och börja skyffla vatten, i timmar, och sen somna, av utmattning. Sånt är livet. Typ.

Promised to write a summary in English for all my English speaking friends:)

FIRST DAY IN SCHOOL AND OTHER MISFORTUNES

Had my first lecture today in Public Int'l Law. It was all new stuff though interesting. Unfortunately, during the two hours the lecture was held, my stomache hurt, I felt nauseous and almost as weak as a tiny baby bird. I'm fearing to go through those notes given the difficulties I had in concentrating. And not only that, it was a looong time since I studied law, or at least so it feels, and memorizing hundreds of cases seems like decades ago. Somehow it will work out.

In addtion to the law course I'm taking Africa in the Global System, Regional Geography in Western Africa with special reference to Ghana and Poverty and Rural Development. Exciting!

In the picture above you can see my dad scooping water due to a self caused flood we had in the house a couple of days ago. It was, a unique situation, to say the least. I fell asleep after midnight, exhasuted after scooping water for hours.

This is Life

Vi åkte på en weekend trip, en grupp int'l students och jag, till en beach resort, 25 km utanför Accra, Kokrobite.

Vårt lilla hus, på Big Milly's Back Yard var inrett med två dubbelsängar, en hylla och bord. Fläktar i taket och AC! Dessutom hade vi eget badrum, med dusch och toalett (som gick att spola). Detta mysiga hus, som rymmer 4, kostade 63 cedis per natt (ca 240 kr). I de två barerna kunde man beställa färskpressad juice och fruktdrinkar, köket serverade god frukost, lunch och middag.

Under klar stjärnhimmel och svajande palmer åt vi en utsökt middag på fredagkvällen. Maten följdes av västafrikansk dans, musik och akrobatik. Hela byn tycktes samlas för att underhållas.
Lördagkvällens liveband spelade reggae(!!!) highlife och hiplife tills sent och vi dansade till kläderna var blöta. Allt i varma vindar och under bar himmel.

På stranden och i vattnet låg fiskebåtarna tätt. Småpojkar-och flickor sprang omkring och var väldigt intresserade av oss turister. Några småpojkar vi träffade på sålde ananas på helgerna för att hjälpa föräldrarna att försörja familjen. Trots det åt pojkarna ingen lunch och knappt någon frukost. Vi köpte ett antal från dem, som de själva fick äta. Tacksamma blev dem, dessa charmiga, smarta pojkar.

William, flykting från Liberia, vandrade runt på stranden med en svart portfölj. I den förvarade han alla dokument, som intygade att han jobbat på MSF och FN, att han var flykting från Liberia och att han numera jobbade med Buduburam flyktingförläggning och sökte efter volonotärer, pengar, ja helt enkelt hjälp. Själv hade han ett bra jobb i Liberia, tills dess att kriget började, hans fru blev mördad och han och hans två barn tvingades fly från landet i båtar. Nu har han varit i Ghana sedan 2003. Trots den tragiska situationen håller han humöret uppe, kämpar vidare och tappar inte hoppet. Jag beundrar hans arbete extremt, för jag kan inte sätta mig in i hans situation. Han pratade om världens ledare och att Afrika behöver presidents for people och inte presidents for money. Jag fick känslan att han verkade besviken men inte uppgiven.

Besök http://www.buduburam.com/ om du vill hjälpa eller bara få lite information om flyktingförläggningen!

Jag hade en underbar helg.
Kryddig mat, varm sol, svalkande bad, underbar musik, underbara människor. Men också en reality check på livets bättre och sämre stunder.

This is life. Jag måste tillbaka.

Accra City Tour 22.01.11

I en söt minibuss, tillhörande International Programmes Office, åkte vi runt Accra, för att lära känna delar av staden. Med oss hade vi tre tjejer, som jobbar för universitetet, under ett år, så kallat national service. Ett års arbete som alla måste göra efter att man avklarat sin Bachelor. Så dessa tjejer, förmodligen runt vår ålder, tar hand om de int'l studenterna.

Rundturen ordnades för alla oss som inte åker på något speciellt exchange program, utan på individuella utbyten eller som jag, free mover.

Makola Market - The Heart of Accra. Lördagar och onsdagar är market days, då fylls gator och torg med försäljare. De som inte har en butik står med varorna i bunkar på huvudet, och här säljs allt mellan himmel och jord. Ser dem en Europé flockas dem omkring en. Sorgligt är det att se, barn, inte äldre än 12 år, stå o sälja vatten, apelsiner eller andra varor längs trottarerna. Här i bild, står en ung flicka och säljer, vad som ser ut att vara vitlök. Solen gassar hela dagen, hur dem står ut vet jag inte. Men när det handlar om att få mat för dagen - eller inte - finns det ingen annat val.




Här besöker vi Kwame Nkrumah Memorial Park. Om ni inte känner till honom, så känner ni inte mig tillräckligt bra. (skämt åsido) Kwame Nkrumah är den första presidenten i Afrika som ledde Ghanas frigörelse från Britternas kolonialvälde, 1957. En stor man alltså. Att beskriva honom som en nationalhjälte är nästan snudd på underdrift.

Inne i det gråspräckliga templet ligger Kwame Nkrumah begravd. Han dog i exil i Rumänien 1972. Vissa ( t.ex. min farfar, om möjligt Nkrumahs största idol) hävdar att han blev förgiftad av CIA. Detta för att förhindra kommunismens spridning.

Art Centre - Turistfälla

Nja, inte riktigt, men för turister, självklart. Fina hantverk, träskulpturer, västafrikanska trummor, vackra tyger och myket mer som en västerlänning finner exotiskt. Hade jag tillåtit mig själv hade jag kommit hem med kassar fulla.

Turen avslutades med lunch som vi köpte på ett av dem...ja tusentals food joints som ligger här och var och överallt. För 3 cedis (ca 12SEK) fick jag jollof rice (ris kokt i tomatsås och grönsker) och waakye (ris med bönor). Gott och mättande!

First few days

21.01.11
Jag steg av planet och mottes av varme och fuktig luft. Jag drog av mig scarfsen och trojan innan svetten borjade rinna. Lite halvt illamaendes gick jag med bestammda steg in i byggnaden. Kort ko till passkontrollen och sa mot vaskorna. En halvtimme senare, med vaskorna pa vagnen ringlade kon sig ut mot arrival hall. Pirrigt. Hjartat slog. Och dar stod pappa, stor kram. Varme. Och fuktiug luft. Torst. Jag kopte en flaska vatten.



Bilarna for forbi, taxibilar tutade. Myggen gjorde sig inte paminnda forran det var dags att sova. Jag vaknade efter att ha slumrat till, 3 myggbett i ansiktet. Och sen nagra till. Myggstift pa. Lite till. Fler myggbett. Lite mer myggstift. Jag slummrade till, sen var klockan 7. Pappa knackade pa dorren, dags att stiga upp. Tva timmar senare slappte han av mig pa universitetet. Fick en rundvandring pa campus. Strort. Enormt stort. Traffade utbytesstudenter, trevliga.



Forsta halvan av forsta dagen.


24.01.11
Jag njuter av varmen aven om svetten rinner och jag klunkar vatten som aldrig forr. Solen gor mig brun, varmen gor mig glad. It's a shame att jag annu inte varit pa stranden, sa nara men anda sa langt bort. Men om nagra dagar, definitivt. Myggorna stor mig inte mer om natterna sa nu sover jag bra.

Imorgon ar det dags for andra delen av orientation days. Idag fick vi lyssna till diverse personer inom International Programmes Office, African Studies etc. Vi fick lara oss om Ghanaian Culture. Skaka inte hand, rack inte over, och at for guds skull inte med vanster hand. Det ar ett tecken pa respektloshet. Tvingas du anvanda vanster hand nar du racker over nagot, maste du be om ursakt. Sorry for using my left hand. Halsa, inte med ett Hello, utan Good morning, Good Afternoon, Good Evening etc. Anvand Please, Thank you och Sorry ofta. Respekt och artighet, viktiga ledord i den Ghanaianska kulturen.

Jag marker hur jag denna vistelsen, redan borjar forsta mer av den Ghanaianska kulturen. Jag gillar den, aven om den ar uppbyggd pa hieraki och respekt. Jag gillar det, for att vi saknar sadant i Sverige. Ett mellanting vore bra.

Nu är jag påväg, ska packa sista innan det är dags att ta tunnelbanan till Heathrow. Det känns inte pirrigt...än, utan bara spännande. Har haft fina dagar här i London, korta och intensiva men fina. Träffat gamla vänner från Kingston och umgåtts med syrran. Känns tråkigt att lämna henne. Mina kära syster. Men nu är dags att påbörja nästa äventyr. Jag ser fram emot det.

När jag flyger över träden vid huset ikväll vet pappa att det är dags att ta bilen till Kotoka International Airport.

Jag ska dansa mig galen

Snart beger jag mig, till värmen, solen och havet. Det tar lite tid att inse bara, packningen går i slowmo och tiden tickar på som om denna vardagen kommer fortsäta för evigt. Men om några dagar rycks jag ur vardagen och möts av myggor, kulturkrockar och galen trafik. Men inte minst, västafrikanska rytmer, livsglädje och paradis. Jag ska dansa mig galen över att få känna sommarvärmen mot min hud.

oj, nästan 20 dar sen sist.
har haft fullt upp.p.p. mestadels skola, plugg, läsning, skrivning. allt det där som hör studier till. Det går bra. På fredag har jag tenta. Stress.s.s. Det ska gå bra. det ska.a.a. gå bra. Bra.

Nya lägenheten är underbar men lite kall. Man fryser om man sitter stilla för länge. Elementen ger ingen värme förutom det i badrummet och klädkammaren, logiskt. Det är också där de två största elementen sitter. Knasigt.t.t. Logiskt.t.t.

Elementet i sovrummet används nu som en del i mitt växthus. Plastkrukor, plastfolie, element, dagsljus/solljus= växthus. Jag har planterat tomater, luktärter, paprikor av olika sort och gräslök. Det är tid för det nu. Senare ska jag plantera blommor. Vi har världens största balkong så den behöver inredas. Jag tänker blommor.r.r. Massor.r.r. I fina färger.r.r.

Så nu behöver det införskaffas balkong/trädgårdsprylar. Det är mitt nya projekt. Blommor, balkongmöbler, frön, redskap och planteringsbord. Det önskar jag mig. Ska skrapa alla extra(?) pengar(?) som gömmer(?) sig i plånboken och använda till det. extra? pengar? gömmer?

Jaja, stark vilja kan flytta på berg. Eller.r.r. Jo.o.o.

3 MARS

Finaste tulpaner fick jag med blomgubben på min födelsedag av Hanna o Astrid. Vilka fina vänner jag har. Tack!

Mmm, älska prinsesstårta:)

Grattis i förtid:)

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHH:)
Solen skiner och jag fyller 21. Och jag är glad för solen skiner, solen skiner, den skiner skiner skiner. Sol, värme. Cykelturen till skolan idag blir underbar i solen. Sedan ska jag cykla från skolan i solen för att luncha med Åsa. Sen ska jag cykla från stan och hem, förhoppningsvis i solen. Sen ska solen skina hela dagen, hoppas jag, för den gör mig så glad. Och så fyller jag år, det är också kul. En tårta blir det, prinsess. Sedan blir det sushi på kvällen med mamma, brodern och Freddie. Och sen, sen blir det London-resa tidigt imorgonbitti. Och och och, där, där är våren. Den är där. Jag har sett bevis. Gula krokosar blommar i parken, den park som jag höll....håller så kär. I Kingston upon Thames.


Pappa ringde igår och imorse för att önska mig 'Grattis'!
Det roliga var det han spelade in på telefonsvararen igår, då jag missade samtalet:

"Hello Sophieros! Det är Pappa. Grattis på födelsedagen i..... .....(har han glömt om det var idag eller igår tänkte jag) .... .... förtid. Säger man så? Jag håller på att glömma svenskan, haha!

Den var rolig, jag lyssnade på den flera gånger. Och att få höra pappas röst, om o om igen.

Fredagsnöje: packa!

1 mars. Dagen D. Eller egentligen blir det nog den 27 februari, ja. Dagen D. Då flyttar vi alla våra möbler och prylar till Lund. Lägenhet med balkong. Balkong med sol, balkong med grillfester, te-drickning, kak-kalas, mini-trädgård och mycket annat. Underbart. Jag kommer cykla, cykla, cykla, överallt. 15 min till skolan, 15 min till jobbet, 20 min till stan, 3 min till mamma, 7 min till Tessie och Smörlyckan. 5 min bort till torget likaså till Willys. Nära nära nära. Cykel cykel cykel. Jag säger då det, vad livet kommer bli enkelt. Föreställ er en dag utan packning på 5-7 kg. Föreställ er en dag utan matlåda. Föreställ er en dag utan planering med busstider in i minsta detalj. Föreställ en fri Sophia. hihihi! I'm loving it.

allt för ett par rosa kinder

Fram till lunch satt jag i soffan i min rosa morgonrock med ett plåster på näsan. Sen bestämade jag mig för att fresh'n up, så jag sminkade mig och satte upp fluffet i en knut på huvudet. Jag funderar starkt på att klippa det kort igen, för usch vad tråkigt mitt hår är nu!

Igår... ...då hade jag en bajstisdag. allt gick inte rätt. allt gick fel. stress, press, tungt, jobbigt.

så idag onsdag blir en ny dag, fin dag, rätt dag. jag är ensam hemma, oprah babblar på tv, hade nyss en pratstund med tessie strejt aut ov malaga! via skajp. hon var ledsen för att det blåste och duggade i malaga, jag är ledsen för att det är minus, snö och iskallt i malmö. Det är bestämt mest synd om mig.

Snart ska jag till söstrene grene, för att jag inte varit där på länge. sen ska jag till polska marknaden, för att jag letar efter en speciell rouge men är för fattig för att köpa den i affären, så jag stödjer den kriminella stöldgods-marknaden och hoppas på att hitta den där!

allt för ett par rosa kinder.

Vad tycker ni, kort eller långt?